Hus från 1960–1975 är ett av de mest sökta perioderna på Hemnet. De är ofta välbyggda, rymliga och välplanerade. Men det är också den period då tre material användes brett som idag kräver extra uppmärksamhet: blåbetong, PCB och asbest.
Det viktiga att förstå är att dessa material inte alltid är farliga att bo med – men de kan bli det vid renovering. Och ett hus från den här perioden har med stor sannolikhet genomgått minst en större renovering sedan det byggdes. Vad som gjorts – och hur – spelar lika stor roll som husets ursprungliga konstruktion.
Så byggdes husen – material, teknik och logik
Miljonprogrammet (1965–1975) dominerade perioden. Målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det krävde industriell byggtakt och standardiserade lösningar. SBN 67 – Sveriges byggnadsnorm 1967 – ställde tydligare krav på fuktskydd än tidigare normer, men den snabba produktionstakten gav ojämn kvalitetskontroll.
Grundläggning skedde med krypgrund, källare eller platta på mark. SBN 67 krävde ventilerade krypgrunder med ångspärr på marken och minst 30 cm fri höjd. Men kraven efterlevdes ojämnt – många krypgrunder från perioden saknar korrekt utförande.
Väggarna byggdes ofta av lättbetong – ett poröst material som isolerar bättre än tegel. En typ av lättbetong som användes fram till 1975 tillverkades av alunskiffer och kallas blåbetong. Den innehåller naturligt radium som sönderfaller till radon.
Fasader kläddes med eternitskivor – skivor av asbest och cement – på många hus från perioden. De är slitstarka och vädertåliga men innehåller asbest.
Fogar kring fönster, balkonger och fasadskivor tätades med elastiska fogar som innehöll PCB fram till 1972.
Ventilationen var självdrag i äldre hus från perioden och mekanisk frånluft i nyare. Frånluftssystem kräver regelbunden service – filter och fläktar – som ofta eftersatts.
Elinstallationer uppgraderades under perioden. Hus från tidigt 1960-tal kan fortfarande ha skruvsäkringar – hus från sent 1960-tal och 1970-tal har automatsäkringar men saknar ofta jordfelsbrytare.
Vad som är bra med hus från den här perioden
Välplanerade planlösningar. Hus från den här perioden är ofta funktionella med bra rumsindelning, generösa ytor och goda ljusförhållanden.
Robusta stommar. Lättbetong och betong håller länge strukturellt. Stommen i ett välhållet hus från perioden är sällan problemet.
Välkänd konstruktionsteknik. Det finns god kunskap om hur husen är byggda och hur de ska åtgärdas. Materialen är välkända för erfarna hantverkare.
Goda tomter. Hus från miljonprogrammet byggdes ofta med generösa tomter och grönyta.
De vanligaste riskerna – och vad som faktiskt är farligt
Blåbetong – radon från väggarna
Blåbetong är lättbetong tillverkad av alunskiffer, ett skiffer som innehåller naturligt radium. Radium sönderfaller till radon – en osynlig, luktfri gas som är näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige efter rökning. Det unika med blåbetong är att radon avges direkt från väggarna, inte bara från marken under huset.
Blåbetong användes i Sverige från 1929 till 1975 i ytterväggar, bjälklag och mellanväggar. Uppskattningsvis 400 000 svenska hus berörs.
Är det farligt att bo i huset? Inte nödvändigtvis – men radonhalten måste mätas. Om värdet överstiger Folkhälsomyndighetens riktvärde på 200 Bq/m³ behöver du åtgärda det. Åtgärder vid blåbetong är mer komplexa än vid markradon – tätning och ökad ventilation är vanligast. Kostnad: 30 000–150 000 kr beroende på åtgärd.
Är det farligt att renovera? Ja – vid borrning, slipning eller rivning av blåbetong frigörs radondamm. Använd P3-andningsskydd och fukta ytan. Anlita specialist vid rivning av blåbetong.
Fråga alltid om radonmätning är gjord korrekt – 60 dagar under eldningssäsong. En mätning som gjorts fel, eller gjorts på sommaren, ger missvisande resultat.
PCB i fogar – miljögift men inte akut hälsofara i vardagen
PCB (polyklorerade bifenyler) användes i elastiska byggfogar i Sverige från 1956 till 1972. Du hittar det typiskt i fogar kring fönster, vid balkonger och balkongrättdörrar och i fogar mot fasadskivor av eternit.
Är det farligt att bo i huset? PCB i intakta, oskadade fogar är inte en akut hälsofara för boende. Du andas inte in PCB från en hel fog som sitter i en fönstersmyg.
Är det ett miljöproblem? Ja – PCB är ett miljögift som anrikas i levande organismer. Fogar som vittrar sprider PCB till mark och dagvatten. Det är klassad som en prioriterad farlig ämne i EU.
Vad gäller juridiskt? Lagstadgad saneringsplikt gäller byggnader över 3 000 kvm – alltså inte villor. Men vid renovering eller fönsterbyte måste PCB-fogarna hanteras som farligt avfall av certifierad entreprenör. Det tillkommer kostnad vid fönsterbyte: 20 000–80 000 kr beroende på antal fönster.
Fråga mäklaren om PCB-inventering är gjord och var fogar finns. Tänk på att fogar i dåligt skick kan sprida PCB aktivt – det är ett argument för att åtgärda dem, inte ignorera dem.
Eternit och asbest – farligt vid bearbetning, inte i vardagen
Eternitskivor på fasad och tak innehåller asbest. Detsamma gäller tätningar kring rör, pannrum och äldre golvplattor.
Är det farligt att bo i huset? Nej – asbest som är intakt och oskadat frigör inga fibrer och är inte farligt i vardagen. Det är ett stabilt material så länge det inte bearbetas.
När blir det farligt? Vid rivning, borrning, slipning eller sågning i eternit eller annat asbestinnehållande material frigörs mikroskopiska fibrer som kan ge lungcancer vid inandning. Certifierad asbestsanering krävs. Kostnad vid byte av eternitfasad: 100 000–300 000 kr.
Fråga alltid om asbestinventering är gjord. Be besiktningsmannen identifiera var eternit och asbest finns – fasad, tak, pannrum och rörgenomföringar är de vanligaste ställena.
Krypgrund med igenpluggade ventiler
Under energikrisen 1973 täppte många husägare igen krypgrundsventilerna för att spara värme. SBN 67 hade infört kravet på ventilerade krypgrunder av en anledning – utan ventilation ansamlas fukt, syllarna ruttnar och mögel sprider sig.
Det syns inte vid visningen. Fråga om ventilerna är öppna och be besiktningsmannen kontrollera fuktvärden och syllskick specifikt. Kostnad vid rötskador i syllar: 50 000–200 000 kr.
Dränering från 1960–1975
Dräneringen är nu 50–65 år gammal – i slutet eller förbi sin livslängd om den inte bytts. Utan källare är risken något lägre, men krypgrunden och tillbyggnader bör kontrolleras extra noga.
Fråga om dräneringen bytts och om det finns inspektionsmöjlighet via uppstickande rör. Om inte – räkna med att den behöver ses över. Kostnad: 150 000–400 000 kr.
Vanliga renoveringsmisstag som skapar nya problem
Igenpluggade krypgrundsventiler
Det vanligaste inrenoverade problemet i hus från den här perioden. Ventilerna täpptes igen på 1970–80-talen för att spara energi – ett välmenande men felaktigt beslut. Resultatet: fukt ansamlas i krypgrunden, syllar ruttnar och mögel sprider sig upp i golvet.
Åtgärd: öppna ventilerna, installera krypgrundsavfuktare och kontrollera syllarna noga. Krypgrundavfuktare kan innebära att ventilerna ska pluggas igen, ta kontakt med en fuktexpert för att få rätt råd så att rätt åtgärd tas vid. Kostnad vid rötskador: 50 000–200 000 kr.
Påreglat trä mot betong i källare
Samma problem som i hus från 1930–1960 men ännu vanligare här. Källaren renoverades till hobbyrum med träregling och gips direkt mot betongen – utan fuktspärr. Betong är alltid fuktig. Resultatet är röta och mögel bakom en fin yta.
Åtgärd: ta bort hela inredningen, bygg om med stålregling och fuktspärr. Kostnad: 50 000–200 000 kr.
PCB-fogar åtgärdade felaktigt
Husägare har tagit bort PCB-fogar själva utan att följa reglerna för farligt avfall. Det är ett miljöbrott – och de nya fogarna kanske inte är korrekt utförda heller.
Fråga om fogarna är åtgärdade och i så fall av vem och hur. Dokumentation ska finnas.
Eternit bearbetad utan skydd
Hål borrade i eternitfasad för att montera infästningar, lampor eller skyltar. Varje borrhål frigör asbestfibrer. Det syns inte men är ett tecken på att huset hanterats utan kunskap om materialet.
Ny värmekälla utan ventilationsanpassning
Kakelugnar och kökspisar ersattes med olja eller fjärrvärme. Självdragsventilationen försvann. Om mekanisk ventilation inte installerades som ersättning är luftkvaliteten och fuktbalansen i huset försämrad.
Vad besiktningsmannen måste kontrollera extra noga
Radon – finns radonmätning? Är den gjord korrekt (60 dagar, eldningssäsong)? Om huset har lättbetong – är det blåbetong? Det kan kräva en specialiserad radonutredning.
Krypgrunden – är ventilerna öppna? Fuktvärden och syllskick. Besiktningsmannen ska ta sig in och mäta.
PCB-fogar – är fogarna inventerade? Är de intakta eller vittrar de? Finns certifierad hantering dokumenterad om de åtgärdats?
Eternit – finns eternitskivor på fasad eller tak? Är de intakta eller skadade? Be om asbestinventering.
Elcentralen – automatsäkringar med jordfelsbrytare? Be om elbesiktning om det är oklart.
Dräneringen – är den original? Finns inspektionsmöjlighet? Kontrollera särskilt kring krypgrunden och eventuella tillbyggnader.
Ventilationssystemet – vilket system finns? Om frånluft – är filter och fläkt kontrollerade? Om självdrag – är eldstäder intakta?
Frågor att ställa mäklaren
- Har radonmätning gjorts korrekt – 60 dagar under eldningssäsong? Vad visade värdet?
- Är väggarna av lättbetong – och i så fall, är det blåbetong av alunskiffer?
- Har PCB-inventering gjorts? Var finns fogar och är de intakta?
- Finns eternitskivor på fasad eller tak? Är asbestinventering gjord?
- Är krypgrundsventilerna öppna och när kontrollerades fuktvärden senast?
- Har dräneringen bytts eller kontrollerats? Finns inspektionsmöjlighet?
- Vilket ventilationssystem finns och när servades det senast?
- Är elinstallationerna kontrollerade? Finns jordfelsbrytare?
- Har källaren renoverats och hur är väggar och golv konstruerade mot betongen?
- Finns besiktningsprotokoll – hur gammalt är det och vem utförde det?
Analysera objektet innan du lägger bud
Hus från 1960–1975 kräver att du vet precis vad du frågar efter. Blåbetong, PCB och eternit låter farligare än de ofta är – men de kräver rätt hantering och kan påverka kostnaden vid renovering kraftigt.
Innan du bokar besiktning – analysera objektet gratis på Byggello. Klistra in annonsen och få en specifik riskbedömning baserad på just den här periodens kända material och konstruktioner.
Vill du veta mer om dolda fel och vad du har rätt att kräva? Läs vår artikel om dolda fel – vad är det och vad har du rätt till. Vill du förstå hur radon mäts och åtgärdas? Läs vår artikel om radon i hus.